Vad har jag gjort?
Sitter i min nya lägenhet i min nya stad. Allt har inte kommit i ordning än men det är på god väg. Jag borde känna mig lite spänd och upprymd över allt det nya, men jag sitter i min soffa och tänker: Vad har jag gjort?
Allt känns bara avigt och fel. Hur kunde jag flytta från min stad till nåt helt okänt? Jag känner ju ingen här. Jag känner mig helt sjukt ensam.
Jag fick besök av kompisen i min nya lägenhet i min nya stad. Det var mysigt. Han är mysig. Men vi är kompisar. Eller vad är vi? Jag vet inte. Men jag vet att jag saknar honom sjukt mycket. Det känns inte helt ok att jag inte kan åka hem till honom och käka en bit mat och bara vara.. Vad har jag gjort?
Min bästa vän ringer och hör hur det är med mig. Hon och några andra vänner ska iväg på bio och jag får ett sting av avundsjuka. Jag vill också gå på bio. Jag vill också vara med mina vänner. Jag har lämnat mina vänner. Vad har jag gjort?
Jag är hungrig men klarar inte av att laga någon mat. Känner mig handlingsförlamad. Sitter i soffan och tittar på OS och känner mig ensam. Jag som aldrig brukar känna mig ensam. Men nu är jag ensam.
Vad i helvete har jag gjort???
4 kommentarer:
Jag kände precis likadant när jag flyttade från Sverige även om jag bodde hos brorsan.
Det är nog en klassisk separationsångest du lider av. Är man en trygghetsmänniska så är ju det här ett enormt stort kliv. Men jag är säker på att det kommer att lösa sig med tiden.
Och har du alldeles för mycket hemlängtan är det väl bara att sätta sig på ett tåg och åka hem över en långhelg för ett besök :=)
Förresten, hur långt har du flyttat ? Typ 50 mil eller ?
Kram!
/Douglas
Jag bestämde mig för att jobba i ett annat land och flyttade för exakt ett år sen. I början var det separationsångest big time, men sen insåg jag att vännerna finns kvar och de helger jag åker hem och träffar dem känns extremt lyxiga. Dessutom är ju ingenting skrivet i sten, du kan ju alltid flytta tillbaka om du inte trivs. Ibland behöver man komma bort från allt invant för att tänka klart och komma på vad man verkligen vill. När du väl har börjat jobba och träffat nytt folk känns det bättre - jag lovar.;) Kram!
Ska även tillägga att jag numera trivs jättebra och inte ångrar en sekund att jag bestämde mig för att testa något nytt!
Douglas: Haha, nej inga 50 mil, snarare 15 mil. Men tillräckligt för att få ångest. Men idag har det känts bättre. :) Kram
M: Tack för peppningen. :) Det har som sagt känts lite bättre idag. Men precis som du säger så kan det vara bra att komma ifrån allt. Kram!
Skicka en kommentar