Reboot...

Jag skulle behöva en omstart. Göra något nytt. Se något annat. Är så trött på mitt liv just nu. Kanske är det hösttröttheten som kommit eller så behöver jag verkligen göra nånting annat.

Jag ska på jobbintervju i veckan. Ett jobb som jag verkligen vill ha. Det är inte i stan, utan i en annan stad. Det skulle vara spännande att flytta. Jag har ju aldrig bott i någon annan stad än den här, förutom min tid som au-pair för en herrans många år sen...

Kanske är det det jag behöver. En nystart i en ny stad. Kanske hade varit smartare att söka sig till storstäder som Stockholm och Göteborg istället för småstäder i mellersta Sverige. Men så är jag ju lite knäpp också..

Jag bad M dra åt helvete. Fick nog. Fick inte några svar direkt. Tänkte på det Douglas kommenterade till förra inlägget, om det fanns något han kunde säga som skulle göra det bättre för mig. Och det gjorde det väl inte. Så jag sa tack och adjö och sen har jag inte haft kontakt med honom på 2 veckor.

Annars händer inte mycket i kärlekslivet. Det är verkligen stiltje nu. Hänger väl ihop med hösttröttheten kan jag tro. Jag behöver verkligen en omstart. Eller semester...

Jag ger mig inte...

Satt och läste mina gamla inlägg 2 år tillbaka. Hur jag dribblade mellan killarna. Det var trubadurer, elkillar, nätdejter och gud vet vad.. Men jag stod lika frågande hela tiden.

Vad vill han? Vad menar han? Vad gör han?

Jag kanske har växt dom här 2 åren, eller vad det är. Men nu ger jag mig inte. Undrar jag, så frågar jag.

M kommer inte undan lätt. Visst hade det varit lätt att bara gå vidare. Men jag vill veta. Vad som hände. Varför han blev ett asshole helt plötsligt.

Så jag frågar. Jag får verkligen lirka för att få svar. För han vill ogärna säga.

Men jag anar. Och det jag anar är inte smickrande nånstans.

Jag ska gå vidare. Eller jag går vidare. Jag är nog klar med honom. Men jag vill gärna ha svar. Man är inte ett asshole mot Ejjeliten ostraffat. Det är man inte. Faktiskt.

Liar liar pants on fire

Man undrar ju... Hur mycket han ljugit egentligen...

Går igenom mina sms. Det är mycket stora ord och allt låter bara lite för bra för att vara sant, så här i efterhand alltså. Då köpte jag det. Med hull och hår.

Funderar vidare.

Han hör av sig och undrar vad mitt syfte är.. vad jag vill med honom. Vad jag vill? Eh? Det trodde jag var ganska klart.. Men nähä. Det var inte det nä.

Vad vill han då? Nä det vet han inte. Han vet inte hur det funkar. Dejta? Vadå?

Åh jag blir så trött! När jag ska jag få träffa en rekorderlig kille? En som vill vara med mig, utan några konstigheter?! Finns han?!

Det känns frustrerande nu... Mycket frustrerande....

Ny månad, ny.. ja vadå?

En månad av lite glädje fick jag.. sen skulle vi ta det lugnt.

Lugnt? För att vi stressat så mycket tidigare? Träffades 3 ggr på en månad. Är det att stressa? Ja tydligen för vissa.

Lugnt? Nja. Jag är nog inte intresserad av att ta några lugna puckar och vänta och se hur han ska ha det... Slutar ju egentligen aldrig bra. Så nu lämnar jag honom väntandes istället.

Ta det lugnt du lilla gubben så gör jag nåt annat under tiden eftersom du redan varit så duktig och gjort det.

Hör vi en bitter ton? Kan vara så. Han klämde ur sig att han nog typ kanske träffade en tjej under tiden vi träffades, men att det var ett misstag. Jo alltså, jaha, vad bra.. Kan ju egentligen inte bli arg för vi var ju inte tillsammans, men nog fan får man bli besviken och sårad. Och det blev jag ju också.

Men nu tänker jag roa mig med annat. Varför ska jag gå och vänta på honom när han helt uppenbarligen inte var intresserad nog att "vänta" på mig...

Nej nu tror jag vi satsar på den där singelhösten ändå. Vilka är med?