Alla mina pojkar...

Vad ska man säga? Ibland vill man verkligen bara krypa in i pojkarnas huvuden och se hur dom resonerar och tänker... Jag har under de senaste dagarna varit med om några märkliga händelser.

Det började på onsdagen efter att nätdejten hade åkt hem. Jag hörde ingenting ifrån honom på hela dagen och sen på kvällen pratade vi lite grann. Men han var återigen tillbaka i den tysta svåråtkomliga stilen, den som jag inte förstår. Vi sa inte så mycket. Sen igår skickade jag ett sms till honom, ganska allmänt men som ändå visade lite att jag tänkte på honom... Jag menar, lite måste man räcka ut en hand om han nu är så blyg.... Men inget svar. Nej nej. Inga sms här inte.

Sen när jag kom hem efter en utekväll igår började han tokprata på msn istället. Han satt väl där sent på kvällen och var lite småpilsk, vad vet jag. Men lite irriterande är det att han håller på så. Där skulle jag vilja krypa in i skallen på honom och se!

Den andra händelsen är Trubaduren. Jag var på ett uteställe igår och han spelade. Min kompis A hade tjatat på mig att jag skulle med så jag hängde på. Hade lite svårt att titta på trubbisen, men när jag gjorde det var han söt som få och jag kände lite: "fan, jag måste få träffa honom annat än efterfester!". Hann aldrig prata med honom ngt eftersom jag var tvungen att sticka tidigt. Skickade dock ett sms där jag sa typ att det hade varit bra och att jag var tvungen att sticka och avslutade med: "Ps. du är lite söt du..." Så får jag till svar: "Hi hi. Tack och tack detsamma." och sen en invit till efterfest framöver... Så jag svarar att vi gärna kan träffas ändå och så skickade jag med min adress till msn. Men tror ni jag fått nåt svar? Nej nej. Ingenting.

Vad tror dom? Är dom rädda att få en efterhängsen tjej efter sig? Jag fattar fan inte! Jag är inte ute efter ett förhållande och samboskap och hela köret. Jag vill ju bara ha nån att mysa med...

Ska nog lägga ner allt. Skita i att höra av mig till nån. Så får vi se hur kul det är egentligen...

Dejten med nätdejten

Jaha. Det var det det. Eller vad ska man säga? Han kom, han åt, han drack, han pratade, han lyssnade, han hånglade, och han kom... ;-)

Nätdejt #1 var en trevlig liten prick. Men det var just det, han var liten. Smal, slank, lite som trubaduren, som också var slank och smal, han var dessutom kort, det är inte Nätdejt #1. Det gör att jag känner mig som en elefant eller amazonkvinna kanske, och det gillar jag inte. Jag blir väldigt självmedveten då. Vilket inte är positivt.

Men han var mysig. Han var söt. Han dög helt klart.

Han blev kvar. Sov sött bredvid mig. Och väckte mig med lite mys på morgonkvisten. Sånt gillar vi.

Vet inte om vi kommer träffas igen. Vet inte om det blir nån fortsättning. Vet inte om jag kommer tycka det är tråkigt. Vet egentligen ingenting.

Ska nog ta och smälta det här nu...

Dejt med nätdejt

Jaha. Då är det då dags. Nätdejt #1 kommer och hälsar på. Känns inte som jag kommer att få speciellt mycket gjort idag på jobbet. Mina tankar vandrar iväg mest hela tiden...

Men varför är han så flummig om han är intresserad? Spelar han nåt spel? Eller är han bara lite knasig? Jag förstår inte.

Inte får jag ur mig nåt vettigt här heller. Låter det vara så. Jag kanske flummar jag också...

Tål att tänkas på.

Flummiga killar

Igår var det fest. Jag och några kompisar satt hemma hos kompis J och snackade och drack lite alkoholhaltiga drycker. Vi var alla taggade och kände att vi skulle ha det skitkul under kvällen.

Så vi satt där och snackade och så ringer kompis J's telefon. Jag ser telefonen och utbrister: "Det är Journalisten!" Och då passar kompis J på att säga: "Ja han kommer hit!" Jag visste inte var jag skulle ta vägen. Satt på nålar tills han kom.

Journalisten var dock allmänt suspekt och jag fick inget grepp om honom. Lite tråkigt. Han är fin.

Sms:ade lite med Trubaduren också. Frågade om han skulle ha efterfest men det skulle han inte ha. Men jag fick komma dit om jag ville. Men sen verkar han ångrat sig för jag fick ett annat sms där han sa att han skulle iväg... Han får jag inte heller grepp om. Han kan ju inte vara helt ointresserad om han svarar på mina sms... men samtidigt så skickar han inga egna heller.

Nätdejt #1 håller till råga på allt också på att flumma. Pratade med honom i telefonen igår och smsade lite under kvällen. Vi har bestämt att vi ska träffas i veckan. Men idag är han konstig på msn. Pratar inte så mycket. Det är nåt som inte stämmer. Men vad är det??

Jäkla killar att flumma omkring. Egentligen borde man bara lägga ner alla som flummar.

Telefonsamtal

Efter dejten med elkillen så bestämde jag mig för att prata i telefon med de killar jag blir intresserad av via nätet INNAN jag träffar dom. På så sätt kan man känna av lite vad det är för nissar egentligen... Man hör ju ganska snabbt om han har nåt bakom pannbenet, om det går att skämta med honom och om han låter lite söt...

Hade jag snackat i telefonen med elkillen hade jag garanterat gallrat bort honom snabbt. När jag träffade honom lät han nämligen lite för divig på nåt sätt...

Men i vilket fall som helst så ville jag prata i telefon med Nätdejt #1. Jag ville höra hans röst och känna mig för lite. Speciellt nu när vi börjat prata så himla mycket om att träffas. Men grejen är att jag inte känt mig säker på att ringa honom. Får så konstiga vibbar därifrån ibland. Men så igår ringde telefonen, och det är han! Han ville bara höra hur det var... Sen snackade vi ett tag... Kan säga att det kändes positivt. Han lät trevlig, mysig och gullig... Så en dejt framöver lär det nog bli...

Efter det får vi se om jag kan lita på min teori om telefonsamtal eller ej...

Intet nytt på killfronten...

Det kanske inte händer alltför mycket nu. Men jag har lite att berätta ändå...

Bilkillen börjar bete sig lite underligt. Han hör av sig galet ofta. Det är nästan så man blir lite orolig. Hör han av sig så här ofta nu när vi inte träffats, hur ska det då bli efter den dag man träffats och eventuellt tycke uppstått? Hm. Jag vet inte. Det känns inte helt hundra kan jag säga. I början tyckte jag att han verkade som en kul kille. Men ju mer jag pratar med honom så är det bara snack om "mig, mig, mig". Försöker styra om frågorna på annat än det han återkommer till hela tiden, men lik förbannat halkar han tillbaka på "mig, mig, mig" hela tiden. Känns knas...

Trubaduren har jag inte hört ett ord ifrån. Men honom kommer jag ju springa på förr eller senare ute i krogsvängen. Kanske till helgen? ;-)

Nätdejt #1 börjar istället bli mer intressant... Söt pojk det där...

Men jag tror ändå jag ligger lite på latsidan med dejtande nu. Känns om allt kommit ikapp mig vad gäller Exet och allt som hänt mig under våren... Ibland vill man ju bara ha lite tid för sig själv också...

Jag skickade ett sms...

Jag skickade trots allt ett sms till Trubaduren. Det var ett väldigt allmänt sms. Lite som "Hej, vad gör du?" Gick sen och våndades att jag inte skulle få nåt svar.

Men det fick jag!

Han svarade lika allmänt han. Sms:ade lite fram och tillbaka om inget speciellt egentligen. Men sen slutade jag få svar. Det var konstigt.

Jag vet att han satt knöligt till när han svarade på mina sms. Men samtidigt så undrar man ju... Är han intresserad eller inte? Är han inte intresserad hade han väl inte behövt svara alls?

Jag bestämde mig sen för att inte skicka nåt sms förrän till helgen. Se om han hör av sig. Men jag skulle tippa på att han inte gör det tyvärr. Skickar jag då ett sms i helgen och frågar om han har lust att träffas, för en fika eller liknande, och då inte får ett svar, eller ett kryptiskt svar. Ja då vet jag att han inte är intresserad. Och då kan jag släppa det.

Men att man ska hålla på att våndas över det här. Hur gör killar? Hur tänker killar?

Retad på jobbet

Jag får skylla mig själv... berättade såklart om helgens bravader för några jobbarkompisar. Sen blev man lite retad hela dagen. Fast jag bjuder ju på det själv. Jag väljer ju att berätta. Varför väljer jag att berätta? Ska nog börja hålla vissa saker för mig själv. Men jag blir så glad att nånting händer så då vill jag att hela världen ska veta!

Har suttit och funderat på det här med Trubaduren idag. Ska man höra av sig eller ska jag låta det stanna vid det var och blev? Finns det verkligen en möjlighet för en fortsättning med någon man träffar nästan för första gången och hamnar i säng med? Några av mina vänner säger ja, men jag är skeptisk. Ska nog skicka ett mess i veckan och höra vad som händer. Jag märker nog ganska snabbt om han är intresserad eller ej...

Bilkillen hör av sig hela tiden. Väldigt på måste jag säga. Men det är gulligt. Man känner sig lite uppvaktad av honom. Även när man får sms mitt i natten där han säger nåt helt galet. Det kommer mer skvaller om honom framöver, kan inte berätta något just nu. Hehe.

Blir nog spännande det här...

My boys tillägg

Ett tillägg.

Jobbkillen - En kille som jobbar på samma jobb som mig. Mycket fin att titta på. Singel. Men blir förmodligen inget mer.

My boys part 2

Vi kör en uppdatering om vad som hänt...

1. Journalisten - Visat mig mer än väl intresserad. Inget napp. Lägga ner?
2. Vakten - Inte träffat. Fortfarande söt.
3. Nätdejt #1 - Beter sig underligt. Intresserad vissa dagar, vissa dagar inte alls.
4. Elkillen - Inte intresserad. Lägger ner.
5. Trubaduren - Ska man stryka honom? Blir det något mer?

tillägg

6. Nätdejt #2 - 25 årig kille bor i samma stad som Nätdejt #1. Känner dom varandra?
7. Bilkillen - Störtskön kille som jag gärna skulle vilja ta en närmare titt på. Bor dock alldeles för långt bort. Vi får se...

Det var inga fler va? Som om det inte räckte? Ha ha.

Vi kämpar vidare...

En trubadur blev det

Var ute på roligheter igår. Hamnade på efterfest hos kompis J. Får ett sms från Trubaduren där han säger att det är efterfest och att jag ska komma dit. Ser inte sms:et förrän jag ska gå hem men svarar ändå och frågar om det fortfarande är efterfest. "Bara jag och en öl. Men det kanske duger?" får jag till svar. Tänker först: "Nej, nu går jag hem." men svarar: "Duger bra det. Var?" Får adressen och 10 minuter senare sitter jag i hans soffa. 30 minuter senare hånglar vi. Och ytterliggare några minuter senare ligger vi hans säng.

OJ!

Hur gick det här till?

Vaknar upp och går hem. Känns absurt. En helt ny värld för Ejjeliten har öppnat sig. Får man göra så här? Kan man göra så här? Kan JAG göra så här? Svaren jag får fram är Ja! Ja! JA!

Nu jävlar. Nu kör vi så det ryker....

Soulmates?

Har suttit och snackat med en kompis om Trubaduren. Han känner honom lite och kan ge mig lite inside information. Idag fick jag reda på att killen är en oxe. Det passar mig bra för i mitt horoskop för sommaren står det att jag har extra bra tur med just oxar. Och min kompis kollade upp på Sprays horoskop sida och där stod följande:

Trubaduren som Oxe, är rakt motsatt Ejjeliten, som är Skorpion. Detta är inte en dålig kombination eftersom Ejjelitens känslomässiga intensitet kompletterar Trubadurens sensuella stabilitet. Båda söker trygghet och medan denna uppnås av Trubaduren genom en stark ekonomi är Ejjeliten mer intresserad av att uppleva känslomässig trygghet. Denna kombination skapar garantier för ett troget par.

Jag tycker det där låter ganska bra om jag får säga det själv. Men han är trubadur. Hur många tjejer lär han inte ha efter sig. Jag vet, dumt att tänka så men jag känner mig lite less idag så då tänker jag så...

Om jag bara fick möjlighet att träffa honom lite mer... Eller om han kunde ringa... Han har ju mitt nummer. Dumma han. Han skulle ringt. Men till helgen kanske. Till helgen kanske jag springer på honom, vet nämligen var han ska spela... hehe. ;-)

Ett meddelande

Fick ett litet kort meddelande på dejtingsidan från Elkillen. Han sa att han varit upptagen hela helgen. Ok. Men ett litet sms kan man väl ändå skicka? Ha ha.

Har inte svarat på det. Gör det sen. Imorgon kanske, eller om nån dag... Vi får se. Känns inte som nån brådska vad honom beträffar ändå... ;-)

Play it cool. Play it real cool.

Helgen i kort

Då var det söndag då. Man hade ju hoppats att jag skulle ligga här i soffan tillsammans med en trevlig pojk när helgen började så lovande... Ha ha.

Fredagens dejt var trevlig. Han hörde av sig till slut och vi käkade lite mat och drack lite vin. Blev väl lite många pinsamma tystnader men samtidigt var det ju första gången vi träffades och min första riktiga dejt på eeeeeevigheter. Så vad hade jag väntat mig. Utifrån dom förutsättningarna tyckte jag att det gick bra. Men sen har jag inte hört något mer ifrån honom så jag börjar misstänka att han inte tyckte att det gick bra. Ha ha. Men samtidigt känner jag ingen större sorg om det skulle vara så. För ejjeliten vet att dom finns där ute, det gäller bara att håva in dom...

Igår blev det en liten tillställning hos kompis P. Vi var ett glatt gäng som intog hennes lägenhet med vin och drinkar. Blev kvar där tills vi drog ner på vårat uteställe. Väl där träffade jag en fasligt massa bekant folk som bjöd på drinkar både till höger och vänster vilket resulterade i en hög grad av berusning... Skickade tydligen ett mms till fredagsdejten på natten också, men inge farligt eller pinsamt så det kan jag stå för.

Idag har jag bara legat utslagen på säng och soffa. Har precis varit och käkat pizza med kompis K och kompis S. Diskuterade gårdagens bravader och misslyckanden då kompis S potentiella span dissade henne brutalt igår och hon var lite ledsen över det. Man blir så less på dom
där killarna som inte fattar bättre. Här har vi en toppentjej som är intresserad men fattar han det? Nej. Han ska ha nån blåst silikon-slitz-wannabe... Killar. Dom är alla likadana.

På pizzerian såg jag en sjukt söt kille. Men gjorde jag något åt det? Nej. Dåligt Ejjeliten, dåligt. ;-)

Jag är patetisk

Varför kan man inte vara cool och bara låta killarna höra av sig till en? Varför ska man springa och "jaga" dom? Varför kan jag inte bara chilla ner lite?

Känner mig som en patetisk fjortis som inte har mer vett i hjärnan. Jag VET ju så väl att man inte ska tjata... men ändå är det det jag gör. Usch. Jag borde skämmas.

Skäms på mig.

Bor i en för liten stad...

Jag satt och snackade med Nån igår, tror vi döper om honom till Elkillen istället. Lite lättare än att skriva Nån. I alla fall började vi prata om ditten och datten och helt plötsligt konstaterade vi att han känner folk jag känner. Sånt här kan bli lite jobbigt när man inte vet vad dessa människor då kan säga om mig, om situationen och andra jobbiga saker.

Jag tror jag bor i en för liten stad helt enkelt.

Men träffas ska vi. Och nu ser jag fram emot det ännu mer.