En dejt med Nån...

Jag tror jag "råkat" lova bort mig på dejt med Nån i helgen. Haha. Satt och sms:ade och helt plötsligt så besämde vi att vi skulle träffas. Kan ju onekligen bli spännande.

Min arbetskompis U sa till mig igår: "Det kommer sluta med att alla killarna vill träffa dig samtidigt." Och DET skulle inte förvåna mig. Sa det till min kompis S och hon sa: "Det fixar du med lite planering. En lunchdejt, en kvällsdejt och en brunchdejt dagen därpå..." Haha. Jo jo.

Men nu ska vi inte gå händelser i förväg. Nån ska jag träffa och det ser jag fram emot. Hoppas han är lika oemotståndlig i verkliga livet som han är på mejlen, sms, msn osv.

Ejjeliten är lite förväntansfull....

Jag fick en fråga...

Nej, jag är inte desperat. Jag tycker bara om att spana på killar. Don't hate me cause I like boys! ;-)

My boys

Sammanställning av potentiella dejter.

1. Journalisten
2. Vakten
3. Nätdejten
4. Nån
5. Trubaduren


Hur ska det här sluta? Hahaha

En trubadur?

Nu börjar det här bli lite löjeväckande... Men en till pojk har dykt upp på himlen. Vi kallar honom trubaduren... Han dök upp igår. Jag ska berätta vad som hände.

Jag satt ensam återigen och funderade vad sjutton jag skulle göra. Så fick jag ett sms av min kära vän P som frågade: "Lust å ta en drink? Kom ner till halv..." Så sagt och gjort. Jag slängde på mig ett linne och ett par jeans, kastade på mig lite mascara och rullade ner till stället.

Vi hamnade på en uteservering där en trubadur spelade: "Nämen, det är ju han som spelade på en fest i vintras." Utbrister jag. Vi satt kvar en stund och lyssnade. Sen gick vi till vårt uteställe. Lite senare träffar jag på A, en bekant, och vem står han med? Jo Trubaduren! Så jag går fram och presenterar mig och killen är baske mig söt. Står och snackar lite sen skiljs vi åt. Men på vägen hem ringer A och säger att det är efterfest och att Trubaduren ska med. Jag har ingen lust till nån efterfest men säger åt honom att ge Trubaduren mitt nummer, om han vill ha... Han sa att han skulle göra det....

Och där slutar historien för sen har jag inte hört något mer... Men den här killen var söt och såg inte alltför ointresserad ut... Så det är bara en till att skriva upp på min lista över potentiella dejter...

Det finns nån...

Igår fick jag ett telefonnummer. Det kom från en kille som jag pratat med på nätet i snart en månad. Han bor här i stan och verkar vara en riktigt bra kille. Han skickade över sitt mobilnummer, utifall jag ville ha det. Jag skickade ett sms och önskade honom en trevlig helg, eftersom han skulle åka bort. Jag fick sms tillbaka. Kul tänkte jag...

Sen på kvällningen satt jag i min ensamhet och slängde iväg ett mms på mig själv. Fick tillbaka ett sms där han skrev att han nästan var på vippen att åka hem för hålla mig sällskap. Sen fortsatte det. Sms:andet. Han är söt. Han skriver sånt där som jag behöver höra. Och det är då jag kommer på mig själv.

Jag kanske inte är redo för att börja träffa dom här killarna jag pratar med. Jag kanske bara använder dejtingsidorna för att driva igång mitt eget ego. För man mår ju bra av att höra att man är söt, trevlig, toppentjej osv. Speciellt när man alldeles nyligen blev nertryckt till fotknölarna av nån som man tyckte om men som uppenbarligen inte tyckte om mig så mycket, utan ville ha den där sanslösa tjejen istället...

Men tänk om dom här killarna börjar tycka om mig. Och så träffar jag nån annan och så blir jag Han? Det är nog inte så bra för min självkänsla. Eller är det det?

Kanske tänker jag för mycket på det här. Låt det hända det som händer istället. Killarna är trevliga, dom säger saker jag behöver höra, och den här Nån, han bor här i stan, så han kanske man springer på ändå... Det får bli som det blir...

Du hade tid

En nätdejt - kan det vara något?

Jag reggade ju mig på en nätdejting-sida. Det har varit intressant. Många konstiga och okonstiga pojkar har kommit i min väg. Inga som fastnat.. tills nu. En söt kille som verkar vara sådär för bra och trevlig och gullig för att ens finnas på en sån sida. Men det gör han.

Pratar lite med honom på MSN och blir bara mer och mer nyfiken på honom. Kan det var något? Han bor inte i stan, men det är inte långt bort... så kanske... Det här var lite intressant... får undersöka saken vidare... :-)

Gamla kärlekar...

Jag var ute i krogsvängen igår kväll. Det var en ganska händelsefattig kväll men jag fick lite ögongodis i form av en gammal kärlek som jobbar som vakt på krogstället. Det gjorde att jag kom att tänka på att jag kanske ska beta av mina gamla gymnasiekärlekar. Se om det går att få dom nu, eftersom det inte gick då.

Journalisten fortsätter ju att spöka i mitt huvud, men jag börjar inse att det nog är dött lopp. Tyvärr. Så då kan jag stryka honom från "listan".

Då ska jag fundera på om jag kanske ska kika lite mer på Vakten. Han är ganska intressant... Snygg som satan, men honom har jag inte pratat med sen vi gick i gymnasiet. Då hade jag inte så höga tankar om honom intellektuellt men folk växer ju upp, eller hur? Jag ska nog undersöka saken närmare... ;-)

Annars har mina tankar vandrat iväg mot Honom flera gånger idag. Det är inte bra. Det är kört. Det blir inget där. Men det känns som att hoppet fortfarande lever inom mig... Inte bra. Inte alls bra!

Skulden på mig?

Exet hörde av sig. Han ville inte gå med på den uppgörelsen vi hade kommit överens om tidigare. Nu strulade det till sig också. Och till råga på allt slänger han ur sig en kommentar som går rakt in dit han ville. Till lägg-all-skuld-på-mig. Spelar på mitt samvete, precis som han vet att han kunnat gjort tidigare. Först blir jag ledsen. Sen blir jag förbannad. Varför? Vad tjänar det till?

Jag går inte på det där längre. Folk kan inte lägga skuld på mig. Visst var det jag som tog beslutet, men det gjorde jag för att rädda mig själv. Jag måste bygga upp en bättre självkänsla. Något jag saknar numera.

Jag är en bra tjej. En toppentjej säger vissa. Ingen ska lägga nån skuld på mig.

Burning inside?

Idag har det varit en riktigt dålig dag. Det har varit soligt ute men jag har bara legat inne och deppat. Och tänkt...

Så där då

Nu har jag pratat med honom. Slängde bara några få ord. Men ändå. Känns lite bättre... tror jag... Nu får det gå som det går.

Jag lade till honom

Ojojoj. Jag addade honom på MSN. Men han är inte online, enligt kompis J. Känner mig som en tonåring... Iiiiiiiiiihhh

Andas nu. Andas.

The Idea of you....

Jag kan inte få en låt ur huvudet... och jag kan inte få Journalisten ur huvudet. Vad är detta?? Jag känner mig som 16-17 igen. Herregud! Det är 11-12 år sen! Hur kunde det bli så här?

Kompis J säger att jag ska göra ett försök. Har fått hans MSN-adress. Men jag vågar inte adda honom. Känner mig lika jollig som jag var då. Det här är bara för mycket.

Men om man tänker efter. Hade inte Han varit ett sånt praktarsel och sårat mig så fruktansvärt mycket, då hade jag aldrig gått ut och ätit med kompis J i fredags, och då hade jag aldrig träffat Journalisten just nu. Hmm.. Could it be faith? ;-)

Händelserika dagar

I torsdags var jag ute på trevligheter med två av mina singelvänner. Vi var på ett nytt ställe i stan och blev rejält fulla. Sånt är skönt ibland. Speciellt eftersom jag hörde att Han var kvar i stan. Skickade ett sms och frågade, då jag hört från både det ena och det andra hållet att han var det. Och jo do, han hade inte åkt ännu, men nästa vecka åker Dom. Han pratade i Vi-form i sms:en oxå. Sånt gillar inte jag... Men jag har ändå fått nåt lugn över mig, tycker mest att han är lite tragisk...

Men utestället i torsdags var en hit! Blev hångelsugen och "lånade" en kille att hångla med. Det var najs. Fast det fick stanna vid hångel, jag var inte alls intresserad av något mer.

Igår blev det en oplanerad pub-kväll. Jag och en killkompis träffade på en kompis till honom och vi satte oss på en pub i stan. Och här kommer det roliga. Killkompisens kompis, vi kan kalla honom Journalisten, visade sig vara en kille som jag var lite förälskad i under skoltiden. Han kom dock inte ihåg mig och det var väl lite tur måste jag säga. Men han såg lika bra ut idag som han gjorde för 12 år sen. Det här måste jag nästan spinna vidare på. Har sagt till killkompisen att lägga in lite goda ord för mig... hehe.

Ikväll blir det nog en uteservering och ett glas vin med en av girlsen. Kanske en bit mat också. Har egentligen inte råd men det är semester och då måste man få unna sig lite tycker jag. Hehe.

Min kärleksaffär..

Jag har en kärleksaffär. En som är ganska uppenbar om man kliver in i mitt vardagsrum just i denna sekund. Jag har spenderat mycket tid hos min kärleksaffär. Och lagt ut enorma summor på denna kärlek. Kärleken är besvarad. Jag får tillbaka så mycket. Även om jag får ont i både tummar och händer av att få ihop kärleken.

Min kärleksaffär heter IKEA.

Jag har spenderat både måndag och onsdag på IKEA. Köpt möbler och lampor och prylar. Det ligger kartonger och halvbyggda möbler i hela vardagsrummet. Men nu har jag lyckats bygga ihop en bokhylla och en till hylla. Nu har jag två bänkar kvar att bygga ihop. Jag tror jag måste ner till Clas Ohlssons och köpa en skruvdragare. För mina händer gör ooooont.

IKEA och jag... vilken härlig kärleksaffär...

Kämpar på...

Jag hoppar in på nätdejting. Meningslöst tidsfördriv men man får iaf lite trevliga meddelanden så man blir lite glad och känner sig uppskattad. Men jag ska inte ha nån. Jag letar inte efter nån. Jag bara är... Fördriver tiden med annat...

Jag kämpar på...

Terapishopping

Första semesterdagen och vad ska man göra? Jag ringde en kompis och vi drog till IKEA. Shoppade loss för nästan 2000 kr. *iiiiiiiiiihhh* Men det kändes kul. Har köpt en bokhylla som jag tänkte ha i min konstiga hall. Så kan jag ställa lite pärmar och sånt där trökigt där.

Köpte mycket krimskrams. Inget vettigt egentligen. Borde köpa klart möbler till vardagsrummet så jag har nånstans att ta vägen. Nu har jag hamnat i en köpa-saker-till-alla-rum-på-en-gång-bana och det brukar inte sluta alltför bra. Blir inte så genomtänkt alla gånger... *s*

Jag orkar inte...

Jag kan inte vara glad och positiv och snäll och trevlig när jag mår som jag mår. Jag vill bara skrika. Slå någon. Kasta något. Jag känner mig så misshandlad. Så här kan jag inte ha det! Jag kommer inte klara av det. Jag orkar inte. Det skulle inte bli så här... Det var inte så här det skulle bli...

Lite ombyggnation

Jag håller på att bygga om här i bloggen. Byter lite namn och grejer. Så ni kanske inte hittar hit längre... Det vore ju tragiskt... Men jag hittar er!

4 in the morning

sleepless in the city

Vaknade 04.37 med ett ryck. Drömde att jag blev enormt sårad. Men så vaknade jag och insåg att det inte var en dröm. Jag ÄR sårad.

Jag har ingen aning om hur jag ska orka gå igenom det här.

Snart har jag semester. Då kanske jag kan koppla bort tankarna och få lite rätsida på allt.

Osmaklig reklam

Nån mer än jag som tycker den här reklamen för Dolce & Gabbana parfymen är osmaklig? För vem riktar sig reklamen till? En kille som ligger och fläker ut sig totalt... Hmmm.. Jag blir smått äcklad av det faktiskt... Dom kunde kapat den strax ovanför byxkanten, då hade den varit mumma... ;-)

TV inköp inplanerat

Tänkte titta på Morden i Midsomer. Men som synes på bilden så ser jag knappt TVn. Den är ytte-pytte-liten. Alltså dags för ett TV-inköp. 37" LCD-TV står på inköpslistan. Man kan väl inte ha en tjock-TV idag!?!? Kosta vad det kosta vill. Snyggt ska det bli här hemma!

Jobbig kväll

Igår var nog den jobbigaste dagen jag varit med om på oerhört länge. Jag har nog aldrig känt mig så sårad och förrådd som jag gjorde igår. Idag känns det fortfarande piss men jag ska gå starkare ur det här har jag bestämt mig för. Så då ska jag göra det.

Efter helgen finns hon inte kvar nå mer. Den tjejen som bara accepterade och anpassade sig. Efter helgen är hon starkare än någonsin. Men just nu, just den här veckan vill jag bara gråta och tycka synd om mig. Men efter helgen. Då blir det andra planer!

Vänner när man behöver dom som mest

Jag har fått två underbara vänner. Dom har så enorm förståelse för min situation... Jag behövde dom båda idag och båda ställde upp.

Jag sa ifrån om reservplanen. Blev ett jävla liv. Varför finns ingen förståelse? Varför ska allt gå så snabbt med allt? Varför inte försöka?

Men vännerna förstår.

Jag skickade ett sms. Jag skickade ett till sms. Jag ringde. Jag ringde igen och igen och igen. Det blev helt galet. Sen skickade jag ett till sms. Men inget svar.

Det är inte mitt val. Jag har räckt ut armar och ben. Men ingen har tagit dom. Då blir man maktlös. Man får gilla läget. Men jag gillar inte läget. Jag ville kämpa. Men jag hade inget att kämpa för visade det sig.

Nu gråter jag. Men skattar mig lycklig för dom underbara vännerna.

Det suger

Jag har fått en erfarenhet. En erfarenhet hur det känns att vara en reservplan. Det är ingen bra känsla kan jag berätta. Jag önskar jag kunde bli kvitt känslan. Jag önskar att jag slapp vara reservplanen. Det kan nån annan vara. Jag vill vara Planen med stort P. Jag har så mycket att ge nu. Jag har så mycket att dela med mig av. Men det blir inte så. Och det suger. Big time!

Flyttat

Då var jag på plats i nya lägenheten. Den är fin. Väldigt fin faktiskt. Men lite rörig.

Var på IKEA igår. Köpte mest nödvändigt ont. Får ta sånt som är roligt senare, när jag har lite koll på läget...