Det fortsätter. Snickaren visar sig från sin allra bästa sida. Han vill dela sitt liv med mig. Bygga bo och yngla av sig i princip. Kan inte riktigt påstå att jag är på samma plats som honom just nu. Plus att jag har en del som cirkulerar i mitt huvud.
Den största tanken just nu är - Vad var det som gjorde att han kunde komma till insikt?
För under den veckan vi inte hördes av, där jag kände mig fullkomligt klar med honom, lyckades han att komma till insikt med det jag försökt få honom att förstå i nästan ett års tid. Jag kan inte släppa det, det kan inte ta 5 dagar. Nåt måste ha hänt. Och det enda som dyker upp i mitt huvud är att han träffat sitt ex. Jag har på långa vägar fått det bekräftat. Det sitter bara som en klump i magen. Min magkänsla brukar sällan ha fel vilket gör det hela ganska oroväckande.
Saker som talar för den saken:
1. Hon har under detta år hört av sig kontinuerligt flera gånger per vecka, oftast nattetid. Nu - ingenting.
2. Han brukar säga nåt om henne - att hon hört av sig, eller nåt annat som hänt runt henne på ett fullkomligt avskyvärt sätt. Nu - ingenting.
3. Han brukade alltid umgås med sina vänner på veckosluten där hon oftast var med och tyckte att jag var dum i huvudet som inte lät honom vara med sina kompisar, hon råkade ju bara vara där och det kunde inte han göra nåt åt. Nu - han har i princip slutat umgås med de vänner som umgås med henne.
4. (och den här får ni ursäkta mig för men magkänslan gjorde att jag reagerade...) Han vred sig på ett oroväckande sätt när vi tittade på en film häromkvällen och killen i filmen hamnar i säng med sitt ex och hela situationen i filmen kändes på ett sätt bekant. Visst jag överreagerar nog på den punkten, men samtidigt kan jag inte släppa den...
Magkänslor brukar ha nåt att säga en. I varje fall mig. Och när en tanke gnagt sig fast är det svårt att släppa den. Känns som jag måste reda ut det här, på nåt smidigt sätt...
