It's complicated
Varför får inte Ejjeliten vara lycklig och kär? Vad har jag gjort som gör att jag aldrig förtjänar kärlek på ett enkelt och tillfredsställande sätt?
Jag träffar M. Han är en bra kille. Han är trevlig och snäll, söt och rolig, mysig och fin. En toppenkille på alla sätt och vis. Men det får inte bara vara så enkelt.
Nej han har sitt strul. Det är ett ex som spökar. Som han har känslor kvar för, men han tycker ändå om mig. Han har barn, men det kan man väl ta? Eller? Nähä, det var visst inte uppklarat allt det där...
Ja men vad bra Ejjeliten. Gå vidare, du vet att du inte har nåt där att hämta. Men nej då. Vi stannar. Vi går ner oss i skiten.
Det blir knappast bättre. Ju mer jag faller för honom ju sämre mår jag. För jag vet att det inte kommer sluta bra. Jag vet det, men hoppas ändå.
Varför ska det alltid vara en massa skit där jag är? It's so fucking complicated!!