Mysigt...

Vi fortsätter att umgås, träffas, och vi myser. Oj så vi myser. Det är mysigt.

Jag tycker om honom och han verkar tycka om mig. Ingen av oss pratar om framtiden. Våra gemensamma vänner tycker vi är som katter runt het gröt. Båda vill prata om det men ingen vill ta upp det. Ingen vill höra att den andra inte vill mer.

Och varför prata framtid när det faktiskt inte finns nån klar framtid? Ska vi börja prata distansförhållande när vi inte har ett förhållande? Det är bättre att bara låta det vara. Allt löser ju sig på ett eller annat sätt.

Under tiden myser jag. För det är mysigt att sova med en kille som tycker om en. Som smeker en över kinden när man vaknar och ler mot en. Som kryper in bakom ryggen på en när man sover och lägger en beskyddande arm över en. En kille som ger en en puss i pannan och somnar om bredvid en. Det är mysigt det.