Komplimanger

Jag har svårt med komplimanger. Jag vet inte riktigt hur jag ska ta komplimanger. Får jag en komplimang av någon jag inte har något intresse av blir jag glad och tackar så mycket. Men får jag en komplimang av någon jag är intresserad av blir jag ställd. Vet inte hur jag ska bete mig.

Jag fick en komplimang av trubaduren. Det var oväntat. Det var sött. Det var precis vad jag inte ville höra med tanke på att jag lyckades sluta tänka på honom i flera dagar.

Nu tänker jag igen.

Jag ska inte tänka.

Ikväll är det party. Ikväll kommer skidåkaren med vänner och intar stadens krogar. Jag tänker inte tänka på någon trubadur som slänger ur sig komplimanger. Jag ska tänka på skidåkare med starka armar som kan ta tag i en och visa en ett och annat här i livet.

Jag behöver det.