Drömmar

Häromnatten drömde jag om trubaduren, det var ingen rolig dröm och jag vaknade väldigt rädd och ledsen. Jag har sen den natten haft andra drömmar om honom. Dom har i och för sig varit trevligare. Men att jag drömmer om honom irriterar mig.

Jag vill inte ha honom i mitt huvud dag som natt. Jag vill inte komma på mig själv att gå och fundera: "Undrar vad han gör ikväll? Varför är han inte online? Kan han inte bara skicka ett litet sms?" Vad tjänar det till? Ingenting. Jag gör mig själv besviken.

Nedläggningen jag sa att jag hade gjort för en vecka sen verkar vara som bortblåst. Jag har inte lagt ner honom. Däremot har jag nog kommit till en punkt där jag lär bestämma mig och känna mig för vad sjutton det är jag vill med det här.

Jag kan inte gå runt som en tonåring och drömma om honom (oavsett det är på nätterna eller på dagarna). Jag vill ha the real deal, inte någon fantasi.

Jag vill inte drömma om honom något mer. Jag vill veta vad han vill och hur han tänker. För nu börjar jag ledsna rejält.