Inte lika lätt att vara såld på nån som inte går att nå
Winnerbäck sjunger att det inte är lika lätt att vara såld på nån som inte går att nå. Jag fick erfara detta idag...
Hela förra veckan har jag inte ägnat många tankar åt trubaduren eller för den delen pratat med honom. Detta var ju för att han inte gått att nå. Jag tänkte därför i min enfaldhet "Det här går ju bra. Ska väl inte bli så svårt att glömma honom..."
Men så idag. Helt plötsligt. Oförberett. Dök han upp. Som en liten gubben i lådan.
Alla tankar bara bubblade upp i mitt huvud. Skulle jag säga nåt? Alla mina kompisar sa NEJ! Jag lyssnade på dom. Jag undvek honom.
Sen kommer det dåliga samvetet. Varför sa jag inget till honom? OM han ser oss som kompisar var det ganska ohövligt av mig att inte säga nåt.
"Men" säger min kompis T, "sa han nåt till dig då?"
She's got a point. Det gjorde han inte.
Men nu sitter jag ändå här och tänker. Tänker att varför sa inte han nåt då?
2 kommentarer:
Hmmm svårt det där. Förstår dina kompisar, men lika viktigt är att lyssna till sina egna känslor. De säger oftast vad man egentligen vill.
Personligen struntar jag i människor som beter sig på ett sätt som jag inte gillar. Vill dom höra av sig får dom göra det.
Kram !
perkyshmerky: Du har såklart rätt. Det är väl det jag känt hela tiden. Vill trubaduren höra av sig till mig så får han göra det. Och det är just det som händer varje gång jag tar ett steg tillbaka och försöker lägga ner honom, då minsann passar det sig att höra av sig...
Ibland undrar jag om ni killar har nåt sjätte sinne som känner av att vi lagt ner er och då kommer ni på att det ville ni ju inte alls det. Hur funkar det egentligen? *s* ;-)
Kram :-)
Skicka en kommentar