Dåligt bloggande...

Jag skriver mindre. Det är väl för att det händer mindre. Och för att jag inte vill skriva det jag tänker.

Vad jag tänker...

Jag tänker att det inte blir någon trubadur. Att han är tillsammans med den där tjejen ändå. Att han bara är intresserad av att vara kompisar eller bekanta. Därför släpper jag honom.

Jag vill inte skriva det jag tänker. Men det är ändå det jag tänker. Så ner på pränt kommer det. Och på nåt sätt känns det lite lättare.

Jag behöver ingen kille som skapar oreda i mitt huvud. Någon som jag ska gå och fundera på "Vad menar han? Vad tycker han? Varför gör han så?" En kille som är intresserad ska visa det klart och tydligt, annars är det inte intressant - för mig.

Så säger jag nu. Men jag vet att jag inte menar det - egentligen. Jag kommer stå där om nån månad igen - undra, tänka, analysera. Om vem vet jag inte - men inte ska det vara nån trubadur i varjefall.

Jag släpper honom. Jag lägger ner. Igen. För alltid?