10 månader senare...

10 månader efter att jag träffat Snickaren första gången - 9 månader efter att vi officiellt blivit tillsammans - står jag här - singel igen. Ejjeliten kämpar vidare helt enkelt.

Det funkade inte. Vi fick det inte att funka. Allt som kunde gå fel gick nog fel.

Så här i efterhand var han nog inte tillräckligt kär i mig. Han gav mig aldrig en chans. Han hade bestämt sig för att han inte skulle kunna få ett lyckligt förhållande - för såna finns inte enligt honom. Han gav upp innan vi ens hade börjat. Bra inställning - verkligen.

Alla runt omkring mig försökte få mig att inse att vi var olika - att vi inte skulle få det att fungera. Jag ville inte lyssna på dom - jag lyssnade inte på dom. Men nånstans etsade sig allas ord in i mitt huvud och jag började såklart inse att de hade rätt. Vi passade inte ihop. Vi var olika. Vi kom från olika världar - vi levde i olika världar. Jag var öppen för hans värld men han var inte intresserad av min värld. Då funkar det inte.

Så jag avslutade det. Sa hejdå. Vi var överens. Vi insåg båda två att det nog var för det bästa.

Det kommer nog kännas bra så småningom - men just nu suger det getballe!! 9 månader till intet... Så onödigt.

Som M sagt några gånger: Är det rätt är det lätt. Det här var inte rätt och således inte lätt.

Nu går vi vidare. Ejjeliten kämpar vidare.