Jag kanske bara överreagerar....
Det är ju så som det ska vara. Börjar vänja mig vid tanken på snickaren. Börjar bli mer och mer intresserad. Faller rent av. Får den respons jag vill ha. Faller ännu mer. Så då är det ju så klart inte helt oväntat att han börjar bete sig märkligt.
Varför händer det här gång på gång? VAD gör jag!?
Men det får väl fortsätta att rulla på så får vi se vad som händer. Han hörde i varje fall av sig idag, så det kanske bara vara nåt tillfälligt märkligt beteende han hade för sig...
Jag kanske bara överreagerar...
3 kommentarer:
Och som tjej är vi födda som experter på att ha tentaklerna ute för minsta lilla avvikelse i beteendet =/
Hoppas du klarar av att låta det rulla på =)
Jag tror också att vi inbillar oss en massa och vi är onekligen experter på att övertolka allt..;) Var lite cool så löser det sig säkert.
latja och m: Visst är det otroligt hur bra vi är på att läsa andras tankar... fast egentligen har vi ju inte den blekaste aning om vad den andre tänker.
Nä, coolhet och rulla på. Det funkar bäst tror jag faktiskt. Hur svårt det än är.
Skicka en kommentar