Färdigfunderat

Nej. Killar i 25 års åldern är inte min melodi. Efter att ha träffat den yngre killen 4-5 ggr och vi faktiskt har haft det ganska mysigt mellanåt så får man tvärnobben helt plötsligt. Känns lite snopet och jag inser att det nog är färdigfunderat. Inga mer yngre. Enough!

Utgång under helgen och man springer på en helgo pojk. Över 25 dessutom. Påminner om skidåkaren på många sätt. Flörtas fram och tillbaka. Innan han släpper bomben, han har tjej.

Ja men vad bra! Tack och adjö.

Går vidare på utestället, kommer förbi helgoa killens bord igen och blir neddragen. Han var visst inte klar med mig. Jag ser hur hans samvete bråkar med honom. Jag kanske uppmuntrar lite för mycket. Men han är duktig. Han gör inget han kan ångra. Han är bara go. Han försvinner med en kyss på mina läppar.

Jag kommer aldrig träffa honom mer. Jag kommer aldrig se honom mer (förutom de bilder jag har i min kamera från helgen). Jag inser det när jag går hem på lördagnatten.

Så sitter man och har det småtråkigt på jobbet och börjar surfa och surfandet övergår till snokande och helt plötsligt sitter jag med helgoa killens bild framför mig på Facebook.

.....och jag pokar honom.....

Jag vet inte hur smart det är egentligen. Och vad jag tror att jag kommer vinna på det. Men jag kände att jag behövde göra det.

Och nu slutar jag fundera på nånting. Jag låter bara saker ske.